Världsomställningen i Paris
(Spex-SM, 2012)
Karaktärer: George Boulanger, Gustave Eiffel, Henri de Toulouse-Lautrec, John Ericsson, Madame Moulin, Marguerite Bonaparte och Nikola Tesla
Tillsammans med Linköpings andra spexförening skapades 2012 “Linköpings förenade studentspex oekonomisk förening” som deltog i Spex-SM med entimmes-spexet Världsomställningen i Paris. För detta belönades man med utmärkelserna “Bästa manus”, “Bästa scenografi” samt “Sveriges bästa spex”.
I Världsomställningen i Paris möter vi den onda Marguerite Bonaparte, Napoleons ättling i rakt snedstigande led, som genom sin korkade och lättledde man Georges Boulanger försöker ta makten i Paris och världen genom att anordna en världsutställning. Med Nikola Teslas nya mediekommunikationsteknik planerar hon att hjärntvätta alla statschefer under den stora invigningen. Gustave Eiffel får i uppdrag att bygga ett högt torn och Henri de Toulouse-Lautrec ska skapa affischer med subliminal funktion. Eiffel och Toulouse-Lautrec bor sedan studenttiden tillsammans hutlöst dyrt hos den lika snåla som affärsmässiga Madame Moulin, som envisas med att hysa in inneboende efter inneboende i den lilla smatten och ständigt höja hyran.
Medan Madame Moulin startar en klubb där hennes inneboende flickor kan dansa cancan för betalande besökare anländer den vräkige amerikanen John Ericsson till världsutställningen. Genast stöter han på Marguerite, som hjärntvättar honom med Teslas teknik och Toulouse-Lautrecs affischer (hon strålar helt enkelt hela YouTube och Memebase rakt in i Ericssons hjärna) för att kunna stjäla hans bidrag till världsutställningen, den stora roboten Monitor II.
Den stora invigningen kommer, och Eiffel och Toulouse-Lautrec försöker förgäves stoppa Marguerites och Teslas onda plan. Det blir istället den trocadero-spillande Georges som sätter käppar i hjulet och sabbar maskinen. Marguerite hämtar då Monitor II, och med denna jätte-mecha lyfter hon upp Tesla mot Eiffeltornets topp för att starta hjärntvätten där uppifrån. Än en gång lyser Fru Fortuna med sin frånvaro för spexets skurkar när blixten slår ned i Mechan, vars kopparhölje ärgar och hon fastnar i en välbekant pose. Slutet gott, allting gott, och den fula statyn Mechan nu blivit får Ericsson ta med sig hem till USA igen, för att ha som landmärke.
